Medeltiden 1050 - 1300

                               Stormaktssläkt

En stormaktssläkt på medeltiden var en stor släkt med adelsmän. Dom kunde ha egna kungar. Eriksson och Serkersson var två stormannasläkter som slogs om makten.

                                Kungar

Det var adelsmännen på tinget som fick välja vem som skulle vara kung. Dom själva ville inte vara kungar då man som kung var osäker för att alla ville ha kronan, så man kunde alltså som kung bli mördad. Adelsmännen som valde kungen hade en överenskommelse med kungen, att han skulle dela med sig av makten.

I mitten på 1200 talet tar en man makten och han skapade ordning och reda. Hans namn var Birger Jarl. Han var mest känd för lagen om kvinnofrid. Innan kunde man åka runt och få syn på en snygg kvinna. Då tog man med henne för att gifta bort henne eller gifta sig med henne själv. Det satte Birger Jarl stopp för.

                              De fyra stånden

De fyra stånden under medeltiden var bönder, borgare, präster och adel. Adel var dom rikaste och dom skämdes inte för att visa upp hur rika dom var. Prästerna hade nästan lika mycket makt som adel. Om man tillhörde bönder eller borgare var man inte så rik.

Adelsmännen kunde åka till en by där det bodde bönder och ta all deras mat.

                                 Håtunaleken

Det började med att Magnus dog, då blev Birger kung. Alltså inte Birger Jarl, det var Birger, Magnus barnbarn som var äldst och som fick bli kung. Han hade två småbröder som var avundsjuka. Dom bjöd Birger på fest. När han dök upp tänkte dom först mörda honom, men dom låste in honom istället.

Han lovade att dela med sig av makten och det var då dom släppte honom.

Efter att det hade gått några år så trodde småbröderna att Birger hade glömt håtunaleken, men det hade han icke gjort. Han bjöd dom på fest, låste in dom och kastade nyckeln i ån. Dom fick svälta bakom gallret och då kunde Birger fortsätta vara kung. Det var i Nyköpingshus som han låste in dom, sina bröder Erik och Valdemar. Det är därför det kallas för Nyköpings gästabud.

                                    Digerdöden

I mitten av 1300-talet drabbades hela Europa av en fruktansvärd sjukdom. Det var digerdöden, som betydde "den stora döden" och det kallades också för pesten.

När ett engelskt skepp gled in till handelstaden Bergen. Ombord var vissa döda. Och ombord fanns svartråttor.

Det var så det började. Om man skulle segla iväg någonstans kunde råttor smyga på skeppet. I råttornas päls fanns löss och loppor. Det var så det började. 1/3 av Europas befolkning dog i pesten. Då fanns det inget botemedel, det var därför så många dog.

Idag finns fortfarande pesten, men det finns botemedel mot den. Digerdöden är den värsta sjukdomen som någonsin har drabbat Europa.

Digerdöden påverkade mycket. Utvecklingen gick inte framåt, man gick inte till jobbet, man kämpade bara för att överleva. Om man fick kroppskontakt med någon som bar på pesten så fick man det själv. Man satte ett kors på dörren så att ingen skulle komma och bli smittad.

                                Hansan

I början av medeltiden hade ett antal tyska städer, tagit över så gott som all handel på Östersjön. Dom tyska handelsstäderna bildade ett förbund som kallades Hansan. Dom viktigaste städerna var Hamburg, Lübeck, Bremen, Rostock och Danzig.

När dom tyska köpmännen började samarbeta, blev dom rikare och mäktigare.

Många tyska köpmän flyttade till Sverige på medeltiden.

Vi har tagit många ord från tyskan som t.e.x betala, räkna, köpa, mynt, rådhus, kök och källare.

Hansan såg till att dom slapp betala skatt till nordiska kungar. Ombord på ett Hansan-fartyg fanns viner, vackra tyger, salt och kryddor.

Hansans handelsfartyg kallades för koggar.

På resan tillbaka mot Tyskland var Hansan-fartyget lastat med saltad fisk, mjuka skinn från björnar, rävar och ekorrar.

                                Galgbacken

På medeltiden var tinget byns domstol, där tjuvar och brottslingar kunde dömas. Fängelsestraff fanns inte. Det vanligaste straffet man kunde få var böter.

På galgbacken hängdes man. Om man hade stulit en ko så kunde man dömas till döden. Vissa fick dödsstraff att hängas på galgbacken. På galgbacken avrättade man brottslingar. En som var rik kunde dömas till halshuggning, en kvinna brändes på bål. Det fanns galgbackar på Visby och Stigberget på Södermalm.

                                 Kalmarunionen & drottning Margareta

Drottning Margareta var en skicklig person. Hon var duktig på att förhandla och kunde lösa många konflikter genom att undvika våld och krig. För att få som hon ville, använde hon ibland hot och ibland belöningar.

Margareta var en rättvis drottning, hon gjorde så att adelsmännen skulle betala skatt. Ju rikare man var, desto mer pengar kunde man betala i skatt.

Drottning Margaretas dröm var att dom tre nordiska länderna skulle höra samman i all framtid. Därför ville hon förena en union. En union är ett förbund mellan flera länder. år 1397 samlade Margareta Nordens viktigaste personer i staden Kalmar. 

Det är det som är Kalmarunionen.

Margareta blev bortgift när hon var 10 år med den 13 år äldre kungen Håkon av Norge. När Margareta var 17 år födde hon en pojke som skulle heta Olav, det var Margaretas och Håkons barn. När den danska kungen dog, blev Olav utsedd till kung av Danmark och då var han bara 5 år. När Håkon dog var Olav 10 år och kung över Danmark och Norge. Eftersom att han inte var så gammal så fick Margareta styra. Olav dog när han var 17 år och då blev Margareta ledsen. Margareta var omtyckt av väldigt många.

                                  Heliga Birgitta

Det hade tagit lång tid för Sverige att bli ett kristet land. Men under medeltiden började det byggas kyrkor ute i landet. När dom byggdes av sten så blev dom också bra förvaringsbyggnader. Där inne kunde bönderna ta skydd ifall dom skulle bli överfallna.

En av Sveriges mest kända personer var en nunna, hon hette Birgitta och var dotter till en rik och mäktig lagman i Uppland. Birgitta var inte mer än 13 år när hon gifte sig med den 5 år äldre Ulf Gudmarsson. Dom fick 8 barn tillsammans. När Ulf dog, berättade Birgitta att Gud talade till henne. Hon förklarade att Gud ville att hon skulle grunda ett kloster, för både munkar och nunnor i Sverige.

Birgitta var tvungen att resa till påven i Rom vilket hon gjorde. När Birgitta och hennes vänner kom till Rom, fick dom vänta i 18 år innan hon fick träffa påven. På vägen hann Birgitta en sväng till Jerusalem. Birgittas klosterorden godkändes, men hon fick aldrig se sitt eget kloster. Birgitta dog i Rom år 1373. Istället blev det Birgittas dotter Katarina, som såg till att klostret i Vadstena blev uppfört. Några år senare blev Birgitta helgonförklarad av påven.

                                   

                               Riddare

När en adelsmans pojke var 7 år gammal skickades han iväg till en duktig och respekterad riddare för att börja sin långa utbildning till riddare. Han kallades då för page eller småsven.

När pagen var 15 år gammal, utsågs han till väpnare åt någon riddare. Han fick lära sig att använda svärd, pilbåge och andra vapen. Han skulle också ta hand om en riddares rustning och häst.

När en väpnare på ett förtjänstfullt sätt, genomfört sin utbildning hos en riddare, kunde han själv bli utnämnd till en riddare. Det var oftast kungen som skötte om denna cermoni. Det kallades att kungen dubbade väpnaren till riddare.

Eftersom att alla riddare bar rustning och hjälm, var det ibland svårt att se vem det var. Därför började man måla särskilda märken på sina sköldar. Detta kallades för vapenbilder.

För att riddarnas vapenbilder inte skulle bli sig lika, satte man upp regler om hur en vapenbild skulle se ut. Riddarna fick t.e.x bara använda färgerna röd, blå, grön, svart, guld och silver.

En riddare fäktades och stred, t.e.x med andra riddare från andra länder. Då var dom fiender.

                      Jeanne d' Arc

Under mitten av 1300-talet utbröt ett långt och bittert krig mellan Frankrike och England. Det hela började med att den franske kungen Filip den sköne dog. Den engelske kungen Edvard ||| tyckte att han hade rätt till att bli kung, eftersom att Filip den sköne var hans morfar. Kriget varade i över 100 år och det är därför det kallas för hundraårskriget.

Under många år gick det illa för Frankrike. Engelsmännen erövrade hela norra Frankrike och den engelske kungen bosatte sig i Paris. Det var då som något märkligt hände. Den franske kronprinsen Karl, hade flytt till den franska staden Bourges. En dag fick prinsen besök av en helt vanlig bondflicka från Orléans. Hennes namn var Jeanne d' Arc. Hon berättade att hon var sänd av Gud och att hon skulle befria Frankrike från engelsmännen.

Prinsen trodde på henne och gjorde så att hon fick rustning och stridshäst. Jeanne d' Arc blev riddare. Jeanne d' Arc och den franska armén vann flera viktiga segrar. Dom befriade städerna Orléans, Auxerre och Reims. Jeanne d' Arc var den tappraste riddaren av alla på slagfälten.