Skelettet
Ett nyfött barn har ca 300 ben i kroppen där några av benen senare växer samman.
En vuxen människa består av ca 206 ben. Mäns skelettben är oftast längre än hos kvinnor.
När du är barn är ditt skelett inte så hårt och när du blir äldre så blir skelettbenen skörare.
Det betyder att det blir mer ömtåligare och det är lättare att ett ben går av. Det längsta och tyngsta benen är lårbenen och det minsta hittar vi stigbygeln, hammaren, städet. Lårbenet är ca 1/4 av din kroppslängd.
Skelettet har som uppgift av hålla oss stadiga. En del ben i skelettet skyddar mjuka organ i våran kropp. Kraniet skyddar hjärnan, ryggraden skyddar ryggmärgen och revbenen skyddar hjärtat och lungorna. Vi har 12 revben.
Skelettbenen är hårda. Runt dom finns en känslig hinna, benhinna. I den finns både nerver och blodkärl. Inuti skelettbenen finns en mjuk massa som kallas benmärg. Där tillverkas bland annat blodkroppar.
Skulle ett skelettben gå av så kan det laga sig själv. Skelettbenen ser olika ut och byggs upp hela tiden som du växer. Det blir hårt av kalk som finns i t.e.x mjölk och ost. Visste du att oftast är en centimeter kortare på kvällen än på morgonen.
Leder
Där två eller flera skelettben möts har vi leder. Lederna går så att våra ben hänger ihop. Om våra ben skulle vara ihopsatta utan leder skulle vi inte kunna röra på oss. Vi skulle bli stela som pinnar.
Hur vi kan röra oss beror på hur lederna ser ut. Den vanligaste ledtypen är gångjärnsleden och den rörligaste är kulleden. Gångjärnsleder kan bara böjas och sträckas nästan som ett gångjärn på en dörr.
Din ryggrad består av många kotor som är staplade på varandra. Mellan dessa har vi disker. Det är mjuka broskskivor. Dessa disker fungerar som stötdämpare på din ryggrad. Tack vare dessa disker kan du vrida dig, böja dig framåt och åt sidorna.
I våra knän som är det största lederna vi har finns också stötdämpare. Där kallas det för minister. För att dina knän ska bli ännu stadigare så har man extra ledband. Det kallas för korsband.
I handen finns det många ben och leder. Varje finger har 3 leder förutom tummen som har 2. För att kunna se våra skelettdelar behövs röntgen. Då skickar man röntgenstrålar in i kroppen. De strålar som kommer ut på andra sidan hamnar på en film och blir mörka. Där strålarna stoppas upp av skelettbenet blir det ljusare och då kommer vi att kunna se den på kortet. Den första röntgenbilden togs av Wilhelm Röntgen 1895.
Hur vi kan röra oss beror på hur lederna ser ut. Den vanligaste ledtypen är gångjärnsleden och den rörligaste är kulleden. Gångjärnsleder kan bara böjas och sträckas nästan som ett gångjärn på en dörr.
Din ryggrad består av många kotor som är staplade på varandra. Mellan dessa har vi disker. Det är mjuka broskskivor. Dessa disker fungerar som stötdämpare på din ryggrad. Tack vare dessa disker kan du vrida dig, böja dig framåt och åt sidorna.
I våra knän som är det största lederna vi har finns också stötdämpare. Där kallas det för minister. För att dina knän ska bli ännu stadigare så har man extra ledband. Det kallas för korsband.
I handen finns det många ben och leder. Varje finger har 3 leder förutom tummen som har 2. För att kunna se våra skelettdelar behövs röntgen. Då skickar man röntgenstrålar in i kroppen. De strålar som kommer ut på andra sidan hamnar på en film och blir mörka. Där strålarna stoppas upp av skelettbenet blir det ljusare och då kommer vi att kunna se den på kortet. Den första röntgenbilden togs av Wilhelm Röntgen 1895.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar